Jag vaknade av att mina människor fick för sig sig att åka den tidiga morgonbussen. De snackade något om att de skulle komma hem sent så jag skulle inte oroa mig om de inte var hemma i normal tid och att jag var tvungen att fixa maten själv. Som om jag inte alltid gör det om jag är hungrig när de är borta! Fnys! Somnade om en liten stund för jag kände inte för att gå upp, en av alla otaliga fördelar med att vara uggla! Efter ett tag höjde jag hur det tisdlade och tasslade i köket så jag hoppade dit för att kolla vad det var. Där stod råttorna runt en av blomkrukorna i fönstret och de verkade vara ganska upprörda över något. Tvätt-Sara verkade vilja ta fram tvättbaljan medan Carl och Jonathan försökte få henne att låta bli.
- Men mamma, sa Carl, du kan inte bada blommor, de tål inte att badas!
- Det gör de visst det, insisterade Tvätt-Sara, ser du inte att att den slokar? Vi måste muntra upp den. Kanske blir den gladare om den får bada, med riktigt mycket lödder!
- Nog visste jag när vi gifte oss att du gillar att tvätta saker, men nu tror jag allt att du går lite för långt, tillade Jonathan.
Jag kunde inte låta bli att skratta när jag hörde konversationen. Tvätt-Saras lösning på alla problem är att tvätta eller bada. Jag tror att det är det där med bubblor som gör henne på gott humör.
-Du Tvätt-Sara! (Jag kunde inte låta bli att lägga mig i . ) Nu lyssnar du på mig. Eftersom jag är uggla så kan ju jag det mesta! Nu tar du bara och vattnar lite grann och plockar bort de vissna bladen. Att den slokar är helt naturligt på vintern.
Tvätt-Sara fortsatte att protestera lite till men till slut lyckades vi övertyga henne om att det inte var så farligt och att blomman faktiskt inte behövde badas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar